[av_one_fifth first min_height=” vertical_alignment=’av-align-top’ space=” margin=’0px’ margin_sync=’true’ padding=’0px’ padding_sync=’true’ border=” border_color=” radius=’0px’ radius_sync=’true’ background_color=” src=” attachment=” attachment_size=” background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ animation=” mobile_breaking=” mobile_display=’av-hide-on-mobile’ av_uid=’av-28b3ia2′][/av_one_fifth]
[av_three_fifth min_height=” vertical_alignment=” space=” custom_margin=” margin=’0px’ padding=’0px’ border=” border_color=” radius=’0px’ background_color=” src=” background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ animation=” mobile_breaking=” mobile_display=” av_uid=’av-1l457ii’]
[av_textblock size=” font_color=” color=” av-medium-font-size=” av-small-font-size=” av-mini-font-size=” av_uid=’av-153abhm’ admin_preview_bg=”]
Sollerö Sockenförening – ett nav för socknens utveckling
Bakgrund
Sollerö sockenförening är en ideell förening. Den bildades den 13 november 1994. En första sockenstämma hölls den 21 januari 1995 i ett fullsatt kommunalhus.
Initiativet togs på ett möte på Hembygdsgården sommaren innan i spåren av kampanjen Hela Sverige ska leva, där Sollerön deltog aktivt med en grupp knuten till Hembygdsföreningen. På mötet diskuterades angelägna frågor och behovet av gemensamma tag för Sollerö sockens bästa.
Flera stormöten hölls under hösten med brett deltagande. Fyra frågor lyftes fram som aktuella och särskilt viktiga: en ny bro mellan Sollerön och Gesunda, kommunalhusets framtid, ett bygdemuseum och Sollerö församlings självständighet. En idélista/-bank med 75 idéer och förslag till åtgärder togs också fram och flera arbetsgrupper bildades för att ta tag i de goda uppslagen.
Syfte
Avsikten var redan från början att skapa ett forum eller nav för socknens utveckling där alla skulle ha inflytande. Att stimulera samverkan inom socknen och företräda bygden utåt, främst gentemot kommunen men också länsstyrelsen och andra myndigheter, som dåvarande vägverket, var de viktigaste uppgifterna.
Så här beskrivs föreningens syfte i stadgarna:
Sollerö Sockenförening ska:
Tillsammans med bygdens föreningar, organisationen och intressegrupper verka för gemenskap och samarbete i bygden samt utveckling av bygdens gemensamma intressen.
Verka för att öka invånarnas inflytande över planering och beslut om bygdens utveckling och därigenom stärka den lokala demokratin.
Föreningen ska vara partipolitiskt obunden.
Organisation – sockenstämma, sockenråd, sockenkontor och arbetsgrupper
Flera varianter på organisationsform diskuterades ingående. Ett alternativ var att en befintlig förening skulle axla ansvaret. De bäst lämpade ansågs vara Hembygdsföreningen och Idrottsföreningen. Ett annat alternativ var att etablera ett föreningsråd, där socknens föreningar samarbetade, men utan någon ny föreningsbildning. Ett tredje alternativ var en ”vanlig” förening med personligt medlemskap och medlemsavgift. Till sist beslöts att ”alla” skulle vara medlemmar – en allmän anslutning utan medlemsavgifter. Så här står det i stadgarna.
”Medlemmar är alla bokförda och fastighetsägare med familjer inom Sollerö Församling. Medlem över 15 år har rösträtt.”
Avsikten var att särskilja föreningen från socknens andra 65 föreningar, hembygdsföreningen undantagen, som har samma förhållandevis ovanliga organisationsform. Det skulle föra tanken till en liten kommun – men förstås utan lagstadgade befogenheter och förpliktelser. Det var också viktigt att ungdomarna och de som inte var engagerade i andra befintliga föreningar gavs plats och inflytande.
Sockenstämman är högsta beslutande instans och styrelsen kallas sockenråd.
Till ordförande i det första sockenrådet valdes Johan Boström, till sekreterare Ulla Göransson och till kassör Birgitta Wik. Övriga ordinarie styrelseledamöter: Staffan Bond, Gunnar Israelsson, Helmer Nilsson och Hans Persson. Ersättare: Kisti Mats, Hol Hans Persson, Eva Smeds-Danielsson, Dan Svensson, Sylvia Svensson, Ulrika Thorell och Mats Wik.
Till förtroendevald revisor valdes Gertrud Olsson med Anna-Britta Svensson som suppleant och dessutom Per-Anders Hjelm och Gunnel Gyllander, båda från Komrev Mora, utsedda av Mora kommun.
Sockenrådets sammansättning har förstås ändrats under årens lopp, men ordförandena har suttit ganska länge. Johan Boström var ordförande från starten 1994. Därefter tog Bosse Andersson vid till 2014 och så Staffan Bond som är föreningen nuvarande ordförande.
Ända sedan starten har sockenföreningen haft ett litet kansli, ett sockenkontor, som fungerat som mötesplats och administrativt nav. Det bemannades inledningsvis av Monica Bäck.
Verksamheten organiserades i arbetsgrupper, där intresserade personer fick utrymme för sin kreativitet och sitt engagemang. Redan det första året var 20 arbetsgrupper igång. Flera grupper arbetade i studiecirkelns form. Även om många initiativ togs var det självklart att inte göra det som bygdens övriga föreningar och företag redan gjorde eller planerade. Tvärtom var ambitionen att stimulera andra till att ta tag. De första åren, när många i socknen blev arbetslösa i spåren av den nationella ekonomiska krisen, hade föreningen många anställda med hjälp av arbetsmarknadsmedel.
Stora projekt, utvecklingsplaner och remisser
Sockenföreningen har tagit tag i många för socknen viktiga frågor och drivit tunga projekt, flera finansierade av EU-medel. Exempel är:
- Ny bro Sollerön-Gesunda med tillhörande cykelväg till Lerön och gångstig längs vägbanken
- Markernas Mångfald/Hållbara Sollerön med bland annat många satsningar för att hålla vårt vackra kulturlandskap öppet
- Upptäck Sollerön om turism och företagande
- Soldtackan – ett resurscentrum för kvinnor som bland annat resulterade i vävstugan Emgart och Lafvas Samlarmuséum
- Sollerön Vikingabygd med många delprojekt som gav goda resultat – och Soldi Café/Vikingamuseet som tyvärr fick slå igen efter några år. Men huset står kvar till glädje för bland andra Odd Fellows som förvärvat byggnaden.
En lokalekonomisk analys (LEA) och flera utvecklingsplaner för socknen har tagits fram, den senaste 2013. Sockenborna har här prioriterat insatser för bygdens utveckling, de flesta sådana som man själva kan klara av och några som ställt krav på framför allt Mora kommuns medverkan. Föreningen har fungerat som remissinstans och lämnat synpunkter och förslag till kommunen på väghållning, trafiksäkerhet, fysiska planer mm. Föreningen har också samarbetat praktiskt med kommunen om biblioteket, lokaluthyrning m.m.
Mycket har gjorts
Många idéer och förslag från den ursprungliga idélistan/-banken har genomförts. En del i sockenföreningens regi, annat av andra föreningar, företag och enskilda. Exempel är
- Komplettering och förlängning av äppelträdsallén
- Fruktmusteri för att inspirera fruktodlingen och ta tillvara äpplena från allén
- Vikingaskeppet Bjork, kulturstig vid vikingagravfältet, restaurering av offerkällan, fler repliker av de rika gravfynden samt broschyrer och skrifter om vikingatiden på Sollerön
- Återuppbyggnad av Ångbåtsbryggan och förbättring av hamnen i Bengstarvet
- Ny brygga och slogbod vid Bäckstabadet
- Sollerömålet – ordboken Färdär frå Soldi
- En uppföljning av Gruddboboken – Åter till Sollerön av Nordiska Museet
- Skriftserien Markernas Mångfald med skrifterna Sollerö Flora, Örtagården på Sollerön Äppelträdsallén
- Mukå 99 – arkeologisk utgrävning på gravfältet som tyvärr gav magert resultat
- Röjning av öns krondiken
- Två betesföreningar Ser Sjön och Fårskallarna – båda tyvärr numera avvecklade
- Vandringsstig runt ön som behöver bättras på
- Bygdespel om sockenhelgonet Malin
- Marknader, utställningar och teaterföreställningar
- Förstudie om kretsloppsförskola – som blev en vanlig och en kooperativ
- Platsnamntavlor och anslagstavlor i byarna
- Förbättring av vägar, tex Sundsvägen, ”Burmavägen” och förbifart Vinäs
- Insatser för Solleröns en gång välutvecklade fäbodväsende – gav bla inköp och restaurering av Lundgard i Gesunda
- Inventering av gamla timmerhus i bygden
- Bussturer på helgerna – finns som beställningstrafik
En hel del som inte fanns med på den första listan blev också tidigt föremål för föreningens insatser, t.ex. skolskog med slogbod, Soldi Café, pensionärsbingo, initiativ till utmärkelsen Årets Kyrktupp och Tännsilma i Estland som vänort. Ett sentida exempel är Sollerömacken, som drivs av sockenbolaget Sollerö petroleum AB. Den stod färdig efter ett idogt arbete av många i styrelsen, främst Bosse Andersson och Rune Bäck.
Det finns sådant som det tagit tid att få till stånd. Ett exempel är ett friskvårdcenter. Det kan nu sägas finns i form av Hälls Gym i Företagshuset. Några av de ursprungliga idéerna har ännu inte förverkligats. Sollerö Sockenhus ser nu ser ut att bli verklighet genom sockenföreningens övertagande av kommunalhuset. ”Balders hage”, en ombyggnad av logen på Solleröparken till en sport- och konserthall, planeras nu som en multiarena i själva föreningslokalen.
Vindpengar bra resurs
Hösten 2007 träffades ett avtal med nuvarande OX2 om vind-/bygdemedel från de åtta vindsnurrorna på fastlandet. En vindgrupp med representanter för Sockenföreningen och Hembygdsföreningen beslutar om hur medlen ska användas. Hittills har 870 000 kronor fördelats till 27 föreningar för 52 investeringar och projekt. Den största satsningen är 100 000 till macken. Några andra exempel är cykelväg Gesunda- Ryssa, frisbeegolfbana vid Idrottsparken, förbättring av Rävnäs badplats i Bodarna, körresor till Rumänien och Tyskland och hjärtstartare i socknens lanthandel Koopen.
Sockenkontoret med hemsida och sockenblad
Sockenkontoret har funnits i olika lokaler, de senaste 10?? åren i kommunalhuset. Kontoret bemannas av Mikael Eriksson som sköter protokollföring, föreningsservice, hemsida, uthyrning av lokaler i kommunalhuset mm. Hemsidan har successivt utvecklats med assistans av Torbjörn Nääs. Solleröbladet sköts av Ninna Lundin och delas ut av ett tiotal byombud. Det ger uppskattad information i socknens alla postlådor.
Årets sockenbo
Utmärkelsen ”Årets sockenbo” utdelats till sockenbor som på ett förtjänstfullt sätt verkat för socknens bästa.
Nuvarande styrelse
Se: https://www.solleron.se/styrelse/
Mer att göra, nya utmaningar
De senaste åren har övertagandet av kommunalhuset varit en stor fråga. Vid sockenstämman 2015 beslutades att sockenföreningen skulle ta över huset under vissa villkor. En annan rätt så segsliten process är fibrering av socknen med både mobilisering av fastighetsägare och omfattande kontakter med Mora Stadsnät. Under 2016 ska det förhoppningsvis till allra största del vara klart.
Det finns mer att göra. Bland de insatser som lyfts fram i vår senaste utvecklingsplan kan nämnas en utbyggnad av Stoltgårdens attraktiva äldreboende med både demens- och seniorboende, byggande av billiga lägenheter för bland annat ungdomar, utveckling av Solleröparken, bevarande av kulturlandskapet/markanvändningen samt ungdomars delaktighet i socknens utveckling.
Något som inte var aktuellt när planen togs fram är flyktingmottagandet. Sockenrådet ser det som angeläget med ett gott mottagande och det har också många bidragit till, både föreningar och enskilda. Idrottsföreningen är ett föredöme. Boendena ger jobb, tryggad service och förhoppningsvis nya sockenbor! Men en bättre information före etableringarna hade varit på plats.
Vi står ständigt inför nya utmaningar. Det ska vi ha en beredskap för. Sockenföreningen ska initiera och driva projekt och processer och ta sig an uppgifter som sockenborna finner angelägna.
[/av_textblock]
[/av_three_fifth][av_one_fifth min_height=” vertical_alignment=’av-align-top’ space=” margin=’0px’ margin_sync=’true’ padding=’0px’ padding_sync=’true’ border=” border_color=” radius=’0px’ radius_sync=’true’ background_color=” src=” attachment=” attachment_size=” background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ animation=” mobile_breaking=” mobile_display=’av-hide-on-mobile’ av_uid=’av-qmzlxm’][/av_one_fifth]