Sollerö Sockenförening

Ett nav för socknens utveckling

Bakgrund

Sollerö Sockenförening är en ideell förening. Den bildades den 13 november 1994. En första sockenstämma hölls den 21 januari 1995 i ett fullsatt kommunalhus.

Initiativet togs på ett möte på Hembygdsgården sommaren innan i spåren av kampanjen Hela Sverige ska leva, där Sollerön deltog aktivt med en grupp knuten till Hembygdsföreningen. På mötet diskuterades angelägna frågor och behovet av gemensamma tag för Sollerö sockens bästa.

Flera stormöten hölls under hösten med brett deltagande. Fyra frågor lyftes fram som aktuella och särskilt viktiga: en ny bro mellan Sollerön och Gesunda, kommunalhusets framtid, ett bygdemuseum och Sollerö församlings självständighet. En idélista/-bank med 75 idéer och förslag till åtgärder togs också fram och flera arbetsgrupper bildades för att ta tag i de goda uppslagen.

Syfte

Avsikten var redan från början att skapa ett forum eller nav för socknens utveckling där alla skulle ha inflytande. Att stimulera samverkan inom socknen och företräda bygden utåt, främst gentemot kommunen men också länsstyrelsen och andra myndigheter, som dåvarande Vägverket, var de viktigaste uppgifterna.

Så här beskrivs föreningens syfte i stadgarna:

Sollerö Sockenförening ska:

  • Tillsammans med bygdens föreningar, organisationen och intressegrupper verka för gemenskap och samarbete i bygden samt utveckling av bygdens gemensamma intressen.
  • Verka för att öka invånarnas inflytande över planering och beslut om bygdens utveckling och därigenom stärka den lokala demokratin.
  • Föreningen ska vara partipolitiskt obunden.

Föreningens stadgar

 

Årets sockenbo

Dax att nominera Årets Sockenbo 2021 Vem tycker Du har gjort sig förtjänt av utmärkelsen? Lämna ditt förslag i Sockenföreningens låda vid...

 Organisation – sockenstämma, sockenråd, sockenkontor och arbetsgrupper

Flera varianter på organisationsform diskuterades ingående. Ett alternativ var att en befintlig förening skulle axla ansvaret. De bäst lämpade ansågs vara Hembygdsföreningen och Idrottsföreningen. Ett annat alternativ var att etablera ett föreningsråd, där socknens föreningar samarbetade, men utan någon ny föreningsbildning. Ett tredje alternativ var en ”vanlig” förening med personligt medlemskap och medlemsavgift. Till sist beslöts att ”alla” skulle vara medlemmar – en allmän anslutning utan medlemsavgifter. Så här står det i stadgarna.

”Medlemmar är alla bokförda och fastighetsägare med familjer inom Sollerö Församling. Medlem över 15 år har rösträtt.”

Avsikten var att särskilja föreningen från socknens andra 65 föreningar, hembygdsföreningen undantagen, som har samma förhållandevis ovanliga organisationsform. Det skulle föra tanken till en liten kommun – men förstås utan lagstadgade befogenheter och förpliktelser. Det var också viktigt att ungdomarna och de som inte var engagerade i andra befintliga föreningar gavs plats och inflytande.

Sockenstämman är högsta beslutande instans och styrelsen kallas sockenråd.

Till ordförande i det första sockenrådet valdes Johan Boström, till sekreterare Ulla Göransson och till kassör Birgitta Wik. Övriga ordinarie styrelseledamöter: Staffan Bond, Gunnar Israelsson, Helmer Nilsson och Hans Persson. Ersättare: Kisti Mats, Hol Hans Persson, Eva Smeds-Danielsson, Dan Svensson, Sylvia Svensson, Ulrika Thorell och Mats Wik.

Till förtroendevald revisor valdes Gertrud Olsson med Anna-Britta Svensson som suppleant och dessutom Per-Anders Hjelm och Gunnel Gyllander, båda från Komrev Mora, utsedda av Mora kommun.

Sockenrådets sammansättning har förstås ändrats under årens lopp, men ordförandena har suttit ganska länge. Johan Boström var ordförande från starten 1994 till 2008, alltså i hela 14 år. Därefter tog Bosse Andersson vid till 2014 och så Staffan Bond som är föreningen nuvarande ordförande.

Ända sedan starten har sockenföreningen haft ett litet kansli, ett sockenkontor, som fungerat som mötesplats och administrativt nav. Det bemannades inledningsvis av Monica Bäck och senare av Mikael Eriksson under många år ända fram till 2020.

Verksamheten organiserades i arbetsgrupper, där intresserade personer fick utrymme för sin kreativitet och sitt engagemang. Redan det första året var 20 arbetsgrupper igång. Flera grupper arbetade i studiecirkelns form. Även om många initiativ togs var det självklart att inte göra det som bygdens övriga föreningar och företag redan gjorde eller planerade. Tvärtom var ambitionen att stimulera andra till att ta tag. De första åren, när många i socknen blev arbetslösa i spåren av den nationella ekonomiska krisen, hade föreningen många anställda med hjälp av arbetsmarknadsmedel.

Stora projekt, utvecklingsplaner och remisser

Sockenföreningen har tagit tag i många för socknen viktiga frågor och drivit tunga projekt, flera finansierade av EU-medel. Exempel är:

  • Ny bro Sollerön-Gesunda med gångstig längs vägbanken och cykelväg Gruddbo-Levsnäs
  • Markernas Mångfald/Hållbara Sollerön med bland annat många satsningar för att hålla vårt vackra kulturlandskap öppet
  • Upptäck Sollerön om turism och företagande
  • Soldtackan – ett resurscentrum för kvinnor som bland annat resulterade i vävstugan Emgart och Lafvas Samlarmuséum
  • Sollerön Vikingabygd med många delprojekt som gav goda resultat – och Soldi Café/Vikingamuseet som tyvärr fick slå igen efter några år. Men huset står kvar till glädje för bland andra Odd Fellows som förvärvat byggnaden.

En lokalekonomisk analys (LEA) och flera utvecklingsplaner för socknen har tagits fram, den senaste 2013. Under 2020-21 drevs ett särskilt projekt för främst utvecklingen av Sollerö centrum, Båkkan, och som kom att omfatta också andra delar och verksamheter inom socknen. Metoden Business Improvement District, BID, användes med Svenska Stadskärnor som ansvarig. I de planer som tagits fram har sockenborna prioriterat insatser för bygdens utveckling, de flesta sådana som man själva kan klara av och några som ställt krav på framför allt Mora kommuns medverkan.

Föreningen har fungerat som remissinstans och lämnat synpunkter och förslag till kommunen på väghållning, trafiksäkerhet, utvecklingsprogram, fysiska planer mm. Föreningen har också samarbetat praktiskt med kommunen om biblioteket, lokaluthyrning m.m.

Mycket har gjorts

Många idéer och förslag från den ursprungliga idélistan/-banken har genomförts. En del i sockenföreningens regi, annat av andra föreningar, företag, enskilda, kommunen och myndigheter främst Vägverket, numera Trafikverket. Exempel är

  • Komplettering och förlängning av äppelträdsallén
  • Fruktmusteri för att inspirera fruktodlingen och ta tillvara äpplena från allén
  • Vikingaskeppet Bjork, kulturstig vid vikingagravfältet, restaurering av offerkällan, fler repliker av de rika gravfynden samt broschyrer och skrifter om vikingatiden på Sollerön
  • Återuppbyggnad av Ångbåtsbryggan och förbättring av hamnen i Bengstarvet
  • Ny brygga och slogbod vid Bäckstabadet
  • Sollerömålet – ordboken Färdär frå Soldi
  • En uppföljning av Gruddboboken – Åter till Sollerön av Nordiska Museet
  • Skriftserien Markernas Mångfald med skrifterna Sollerö Flora, Örtagården på Sollerön Äppelträdsallén
  • Mukå 99 – arkeologisk utgrävning på gravfältet som tyvärr gav magert resultat
  • Röjning av öns krondiken
  • Två betesföreningar Ser Sjön och Fårskallarna – båda tyvärr numera avvecklade
  • Vandringsstig runt ön som behöver bättras på
  • Bygdespel om sockenhelgonet Malin
  • Marknader, utställningar och teaterföreställningar
  • Förstudie om kretsloppsförskola – som blev en vanlig och en kooperativ
  • Platsnamntavlor och anslagstavlor i byarna
  • Förbättring av vägar, tex Sundsvägen, ”Burmavägen” och förbifart Vinäs
  • Insatser för Solleröns en gång välutvecklade fäbodväsende – gav bla inköp och restaurering av Lundgard i Gesunda
  • Inventering av gamla timmerhus i bygden
  • Bussturer på helgerna

En hel del som inte fanns med på den första listan blev också tidigt föremål för föreningens insatser, t.ex. skolskog med slogbod, Soldi Café, pensionärsbingo, initiativ till utmärkelsen Årets Kyrktupp och Tännsilma i Estland som vänort. Ett mer sentida exempel är Sollerömacken, som drivs av sockenbolaget Sollerö petroleum AB. Den stod färdig efter ett idogt arbete av många i styrelsen, främst Bosse Andersson och Rune Bäck. Fibreringen av socknen är ett annat exempel med både mobilisering av fastighetsägare och omfattande kontakter med Mora Stadsnät.

Det finns sådant som det tagit tid att få till stånd. Sollerö Sockenhus har nu äntligen blivit verklighet genom Sockenföreningens övertagande av kommunalhuset. Omfattande förbättringar har gjorts sedan 2016 då det köptes för 1 krona av kommunen. Ett friskvårdcenter kan nu sägas finnas i form av en multiarena på Idrottsparken och Hälls Gym i Företagshuset.

En aktuell förbättring är ökad trafiksäkerhet genomnedsättning av hastigheten till 40 km/tim vid infarterna till bebyggelsen på Sollerön. det blev klart våren 2021. Ett betydande jobb har lagts ned på att stimulera friluftslivet och marknadsföra socknen för både inflyttning och besök. Det senaste är en broschyr inför sommaren 2022 med markerade slingor för vandrare och cyklister samt informationsskyltar vid många intressanta platser.

Vindpengar bra resurs

Hösten 2007 träffades ett avtal med dåvarande Vindkompaniet om vind-/bygdemedel från de åtta vindsnurrorna på fastlandet. En vindgrupp med representanter för Sockenföreningen och Hembygdsföreningen beslutar om hur medlen ska användas. Snurrorna ägs numera av EnBW Sverige AB. Hittills har 1,5 miljoner kronor fördelats till 37 föreningar för 90 investeringar och projekt. Den största satsningen är 100 000 till macken. Några andra exempel är cykelväg Gesunda- Ryssa, frisbeegolfbana vid Idrottsparken, förbättringar av Strandstigen, förbättring av Rävnäs badplats i Bodarna, restaurering av trösken och förbättringar av dammen i Mångberg, körresor till Rumänien och Tyskland och hjärtstartare i socknens lanthandel Koopen och på Stoltgården.

Sockenkontoret med hemsida och sockenblad

Sockenkontoret har funnits i olika lokaler, de senaste 15 åren i nuvarande Sockenhuset. Kontoret bemannas sedan Mikael Eriksson slutade 2020 av frivilliga krafter med begränsade öppettider.  Hemsidan har successivt utvecklats av Torbjörn Nääs. Solleröbladet sköts av Ninna Lundin och delas ut av ett tiotal byombud. Det ger uppskattad information i socknens alla postlådor.

Årets sockenbo

Utmärkelsen ”Årets sockenbo” utdelats till sockenbor som på ett förtjänstfullt sätt verkat för socknens bästa. I menyn under Sockenföreningen finns alla som fått utmärkelsen sedan 1998.

Nuvarande styrelse

Se i menyn under “Sockenföreningen”

 

Mer att göra, nya utmaningar

Sockenhuset är i hamn och de senaste åren har upprustningen tagit både kraft och pengar i anspråk Men det krävs fortsatta förbättringar som kräver en ekonomisk buffert. En hel del annat står också på tur. Bland de insatser som lyfts fram i de senaste utvecklingsplanerna kan nämnas ett mer attraktivt, tillgängligt och trafiksäkert Båkkan, en utbyggnad av det för Sollerön så viktiga äldreboendet Stoltgården med både demens- och seniorboende, byggande av billiga lägenheter för bland annat ungdomar, bevarande av kulturlandskapet/ markanvändningen samt ungdomars delaktighet i socknens utveckling.

Vi står ständigt inför nya utmaningar. Det ska vi ha en beredskap för. Sockenföreningen ska initiera och driva projekt och processer och ta sig an uppgifter som sockenborna finner angelägna.