Siljan

Mitt i hjärtat av Dalarna ligger Siljan som kanske mer än något annat symboliserar tradition, midsommar, folkdräkter och fiolmusik. Det var kring Siljan som den svenska turismen föddes i Sjurberg och Tällberg strax innan det förra sekelskiftet. Idag är Siljansbygden ett av Sveriges mest populära turistmål.

Siljan med de karaktäristiska blånande bergen runt sjön bildades vid det stora meteoritnedslaget för 377 miljoner år sedan och är den största kända nedslagsplatsen i Europa. På äldre stenåldern och vikingatiden var Siljan en havsvik av Östersjön. Idag är det Sveriges 7:e största insjö.

Namnet Siljan – Silghis siö – har tolkats som fornsvenskt ”Sylghir” med betydelsen ”sväljaren”, sjön som rymmer mycket vatten.

Här stannade vattnet upp från de brusande älvarna och lugnade ned sig innan det fortsatte genom Dalarna. Idag regleras vattnet av kraftverk (Trängslet) uppströms Österdalälven och av Grådadammen vid Insjön.

Siljan ligger 161 m.ö.h. och vattennivån varierar med ca 2 meter. Nivån påverkas av snösmältningen i fjällen.

Österdalälven bildar en djup fåra genom Siljan. Det största djupet är uppmätt till 134 m. Medeldjupet är 28 meter.

Förr hade Siljan stor betydelse som transportled för malm och timmer. Passagerartrafiken var livlig under1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Nu njuter turister av en båttur med M/S Gustav Vasa och S/S Engelbrekt på sommaren. Siljan är fattig på öar förutom arkipelagen mellan Sollerön, Gesunda och Ryssa.

Förr fanns det yrkesfiskare men idag är det fritidsfisket som dominerar. Främst med laxöring, sik, gädda och abborre. Regnbågslax odlas på flera platser i sjön.

Siljan

sv_SESV_SE