Säpo: Hotbilden mot Sverige är bredare – Både Ryssland och Kina allt mer aktiva

Säpo: Bredare hotbild mot Sverige
Hotbilden mot Sverige är bredare och ser annorlunda ut än för bara några år sedan, meddelar Säpo i sin årsrapport. Ryssland pekas ut som “det land med en antagonistisk avsikt som har störst konsekvens för Sveriges säkerhet” både genom påverkan och genom spioneri.

Även Kina nämns. Kina beskrivs bedriva en aktiv underrättelsehämtning mot ekonomiska intressen, bland annat via uppköp av företag med eftertraktad teknologi och cyberangrepp.

Såväl Säpo som andra myndigheter måste öka sin förmåga, enligt Säpos rapport.

“Viktigt att kalifatet fallit”
Terrorhotet från islamistiska aktörer ligger enligt Säpo kvar på en liknande nivå som för ett år sedan. Den bedöms inte öka i år, skriver TT. En viktig orsak är att Islamiska statens så kallade kalifat fallit.
Säpo skriver även att man inte tror att antalet våldsbejakande islamister fortsätter att öka, men konstaterar att Sverige nu har fler våldsbejakande islamister än tidigare.

Samtidigt ökar spridningen av främlingsfientliga idéer, främst på nätet, enligt årsrapporten.

Säpo varnar för ryska kontakter med politiska grupper i Sverige
Samtidigt undersöks mystiska markköp nära militära objekt
Säkerhetspolisen varnar för att Ryssland tagit kontakt med politiska grupper i Sverige – i syfte att fjärrstyra dem.
– Vår farhåga är att det kan användas antingen nu i till exempel påverkansspår men också i potentiella framtida situationer, säger Kennet Alexandersson, senioranalytiker på Säpos kontraspionage.

Samtidigt går man också ut med uppgifter om misstänkta ryska köp av mark nära militära objekt i Sverige.

Säpo presenterade på torsdagen sin årsbok för 2018 – och pekade särskilt ut Ryssland som ett hot mot svenska intressen.
– Under senare år har vi sett framför allt Ryssland utveckla en förmåga att aktivt och dolt påverka andra stater, sa säkerhetspolischefen Klas Friberg under sitt anförande.

Säpos kontraspionagechef om det ökande spionaget från Ryssland
För första gången går Säkerhetspolisen ut med att Ryssland bedriver hybridkrigsverksamhet i Sverige i form av:
Samarbete med politiska extremistgrupper som kan fjärrstyras.
Strategiska uppköp av mark i närheten av militära objekt.
Dessutom nämner Säkerhetspolisen cyberattacker, cybersabotage och påverkansoperationer som del av samma verksamhet.

Kan fjärrstyras på avstånd
Säkerhetspolisen kallar de olika aktiviteterna för ”verktyg” som Ryssland just nu använder i vad man beskriver som en ”gråzon mellan fred och väpnad konflikt”.
Kontraspionagechefen Daniel Stenling säger att man har flera exempel på när Ryssland tagit kontakt med politiska grupperingar i Sverige i syfte att använda dem som mellanhänder. I årsboken beskriver man grupperna som ”proxies” – det vill säga grupper som kan fjärrstyras på avstånd.
– Vi har sett kontakter med grupper och politiska miljöer, säger kontraspionagechefen Daniel Stenling.

Kennet Alexandersson, senioranalytiker på kontraspionaget, beskriver proxy-verksamheten som ett verktyg som främmande makt tar till om man vill ha möjligheten att verka i ett land ”utan att synas”.
– Vi har sett kontakter från främmande makt mot intresseorganisationer och extremistorganisationer i Sverige och vår farhåga är att det kan användas antingen nu i till exempel påverkansspår men också i potentiella framtida situationer där vi kanske har ett mer spänt säkerhetspolitiskt läge. Att man då använder dem som verktyg för att skapa problem, säger Kennet Alexandersson till Aftonbladet.

”Investerar i fastigheter”
I samma sammanhang beskriver Säkerhetspolisen nu för första gången också uppköp av mark i närheten av kritisk infrastruktur och militära objekt – vilket uppmärksammats stort i bland annat Finland under senare år där personer med misstänkta kopplingar till ryska staten köpt upp bland annat fastigheter nära militära farleder i skärgården.
– Vi har sett exempel på när ryska intressen på olika sätt investerar i fastigheter som ligger nära intressanta militära anläggningar, säger Säpochefen Klas Friberg till Aftonbladet.

Senioranalytikern Kennet Alexandersson beskriver uppköpen som försök att ”etablera underrättelseplattformar”.
– Det nya som har hänt är just att de senaste årens väldigt snabba tekniska utveckling ihop med ekonomisk globalisering har skapat ytor som enklare och mer effektivt kan utnyttjas för att etablera plattformar. Det har blivit enklare att köpa företag och resa. Det är en stor strategisk förändring som har skett.

2019-03-15 09.00