Sollerö socken i Mora kommun omfattar ön Sollerön i Siljan och skogsbygden väster om sjön, totalt 500 km2. Ön är nära 8 km lång och 4 km bred, den högsta punkten är 204 meter över havet, vilket är 43 meter över Siljans medelnivå. På fastlandet finns socknens högsta punkt, Säliträdberget, som är 597 meter högt. Avståndet från Sollerö kyrka till Mora centrum är ca 1,5 mil. Bebyggelsen är spridd på sju delvis sammanvuxna byar på ön och två byar, Gesunda och Ryssa, på fastlandet.

Sollerön och Siljanbygden är resultatet av ett gigantiskt meteoritnedslag för mer än 300 miljoner år sedan, som bildade den stora krater som numera benämns Siljansringen. Namnet Sollerön kommer från Solund (solön) – på Sollerön lyser solen!

Liksom Siljanbygden i övrigt kan Sollerön närmast karaktäriseras som landsbygd och ”mellanbygd”. Landskapet är omväxlande och tilltalande med odlad mark främst på ön. Sjökontakt ger karaktär. Djupa obebodda skogar breder ut sig mot Västerdalarna. Gesundaberget på drygt 500 meters höjd är ett välkänt blickfång.

De starkt skiftande naturförhållandena har gett Sollerön flera ansikten. Mitt över ön löper en förkastningsbrant i nord-sydlig riktning. Öster om branten, uppe på öns centrala och mjukt välvda höjdparti, ligger huvuddelen av öns bebyggelse samlad i större byklasar omgivna av odlingsmarken. Västerut är ön betydligare mer låglänt och marken domineras av skog och en del sankmark. Fastlandsdelen är bergig och höglänt.

Sollerön är klassat som riksintressant sett från både natur- och kultursynpunkt. Solleröns långa kulturhistoria har lämnat många spår i lokala sedvänjor och i landskapet. De första kända är 5 000 år gamla. En storhetstid inföll runt 1000-talet när bygden utvecklades med järnframställningen som bas. Rika fynd från ett stort gravfält från vikingatiden, Dalarnas största järnåldersgravfält, ger belägg för detta.,

Under senmedeltiden var Sollerön en kapellförsamling under Mora socken. År 1775 fick solleröborna tillstånd att bilda en egen församling och bygga en egen kyrka. Församlingen fick namnet Sofia Magdalena efter Sveriges dåvarande drottning men bytte efter drygt 100 år namn till Sollerö församling. Sollerön var egen kommun fram till kommunsammanslagningen 1971, då nuvarande Mora kommun bildades.

I socknen bor drygt 1600 personer (1 652 vid årsskiftet 2015/16), varav ca 1200 på ön och resten på fastlandet i byarna Gesunda och Ryssa samt i ”Sollerö glesbygd”, dvs några av de gamla fäbodarna och  flyktingboendet på Gesundaberget.

Folkmängden har hållit sig något så när konstant de senaste 40 åren. Från att ha legat på ungefär 2 000 personer runt förra sekelskiftet och in på 1930-talet sjönk den och nådde en bottennivå i början av 70-talet på strax under 1 500 personer. Därefter har det alltså skett en välkommen ökning igen.

Flyttnettot är positivt, bland annat beroende på flyktingmottagningen, och barnafödandet ökar från en under flera decennier ganska så låg nivå. Åldersfördelningen är tämligen god. Det finns goda förutsättningar för en fortsatt liten tillväxt av socknens befolkning framöver.

Sollerön dominerades tidigare av småjordbruk med skogbruk och annan kompletterande verksamhet. Fäbodväsendet var extremt välutvecklat. I socknen finns nu ingen mjölkbonde kvar men några gårdar med köttdjur, en med en stor fårbesättning. Några har djurhållning i mindre skala med får, höns, kaniner mm. Antalet hästar har ökat snabbt och bidrar idag till att landskapet hålls öppet. Det är inte bara fråga om ”nöjeshästar” utan också om kommersiell uppfödning, träning, ridning och trav. Ett företag odlar jordgubbar och hallon i stor skala och trädgårdsodling för eget bruk är vanligt. Fruktodling har gamla anor på Sollerön och nu finns ett litet äppelmusteri, där bland annat äpplena från den tre kilometer långa äppelträdsallén kan mustas.

Några större industrier har aldrig funnits i socknen, men det finns gott om småföretag inom vitt skilda branscher. De sysslar med turism, hantverk, husbygge, service, handel, grafisk design, hår- och kroppsvård mm. Byggnadsarbete är fortfarande en viktig verksamhet. Timring och kyrkbåtsbyggande är gamla specialiteter som lever vidare. Turismen betyder allt mer. Gesundaberget med alpin anläggning och Tomteland ger många jobb. Flera stugbyar finns samt camping, golfbana mm. Konsultverksamhet inom nya branscher blir allt vanligare.

Sollerön är numera i hög grad en pendlarbygd för arbete i Mora men också till orter längre bort. Pendling är emellertid inget nytt fenomen. Det finns en lång tradition at söka arbete på annat håll, tex ”herrarbete”, skogsarbete och byggjobb. Fäbodväsendet innebar också ett slags nomadliv.

En vindpark på Säliträdberget och på Skuruberget med åtta verk togs i drift 2008. Avtal med ägaren OX2 om vind-/bygdepeng ger bygdens föreningar ett välkommet resurstillskott. Sedan starten har 870 000 kronor fördelats till 27 föreningar för 52 investeringar och projekt.

Föreningslivet med ca 65 föreningar är brokigt och aktivt. Hembygdsföreningen, idrottsföreningen med alla sektioner, schackklubben, två körer, kyrkan, hushållningsgillet, golfklubben, vävstugan Emgart, hästgillet, två samfällighets-/jordägarföreningar och fiskevårdsföreningen är några exempel.

Alla byarna utom de mest centralt belägna, bla kyrkbyn, har egna byalag som sköter bystugor, badplatser och båtbryggor, ordnar majstångsresningar och byfester m.m. I flera av fäbodarna finns fäbodlag som har motsvarande aktiviteter och dessutom sköter dammar och beteshagar.

Servicen är förhållandevis välutvecklad även om en hel del försvunnit på senare år. Det finns en välrenommerad skola för klasserna 1-6, fritids, två förskolor, ett attraktivt äldreboende, bibliotek, samlingslokaler, välsorterad konsumbutik (egen konsumentförening) och några butiker med specialsortiment, en nyetablerad bensinmack, pub, matservering/restaurang, frisörer, bilverkstäder mm. Bra bussförbindelser finns med Mora med ca 10 turer på vardagar och förbeställda turer bland annat på helgerna.

Sollerö sockenförening bildades hösten 1994 med syfte att stimulera och koordinera utvecklingsarbetet i socknen och svara för kontakten utåt med kommun, länsstyrelse med flera. Sockenföreningen har arbetat mycket aktivt med många olika projekt och i gott samarbete med bygdens många föreningar och företag.